Arbetsdagen är slut, arbetskvällen börjar
Det är som om jag inte kan leva utan att konstant jobba.
Tror det inte finns en enda sekund under dagen då min hjärna inte är tillgänglig för arbete. Det jag arbetar med kanske är så konstruerat att jag inte kan koppla ifrån det någonsin. Jag är mitt arbete lika mycket som jag är något annat.
Alltid arbetandes helt enkelt. Till och med i fredags kväll, under grov BiB:ning, hade jag tid att utveckla en idé på ett papper som jag renskrev dagen efter.
Enligt Wikipedia är arbete "en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster"... och om det är på det sättet är mitt liv en process för att skapa ekonomiskt värde..
Alltid arbetandes helt enkelt. Till och med i fredags kväll, under grov BiB:ning, hade jag tid att utveckla en idé på ett papper som jag renskrev dagen efter.
Enligt Wikipedia är arbete "en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster"... och om det är på det sättet är mitt liv en process för att skapa ekonomiskt värde..
I min 80-talistvärld så är det nästan fult att gilla jobb, plikt och andra egenheter som kan tillskrivas förutskapet...
Det ska vara glattigt, enkelt och leda till total och obarmhärtig framgång...
men... arbetet i sig, strävan efter att bli bättre på det jag gör, det är någonstans värde nog för mig och det är det som skapar den oändliga nöjdhet jag känner varje kväll jag lyckas stänga datorn och därefter ögonen för någon/några timmars sömn.
På bilden: En svan och ett par gäss på gräsmatta
Med det sagt.
Nu ska jag hem och spela starcraft...
//Enlyx
Kommentarer
Postat av: En liten-Oscar
Älskling... Kom ann JESPER, jag är din motståndare för kvällen!
Postat av: En liten-Julia
Älskling... jag brukar skita i om dom är sure ;) Blir dom sura är det pr med
Trackback
